Underbaraste drömmen någonsin!
Idag hade jag verkligen den bästa drömmen jag någonsin har haft. Den handlar om mig och den person som jag tycker om mest på denna jord. Det hände lite saker innan detta, men detta var den otroligt underbara delen.
Först verkade det som att vi spelade sims eller något. Och vi hade skrivit in ett fusk så att man kunde flyga. Vi flög med den här gubben länge, och det utspelade sig här hemma hos mig på min trädgård. Vi flög ut med han på en av våra åkrar och gjorde massa volter. Sen verkade det som att kameravinkeln ändrade sig så att vi såg gubben uppifrån. Men det var vi två som började flyga. Vi trodde inte det först. Vi sa bara att det kändes som det. Men sen såg vi våra skuggor på marken och insåg att vi flög. Vi flög en stund. Sen kände jag mig busig och flög upp en bot och kastade en läskflaska på din rumpa. Du sa "Håll inte på" och då sa jag lite löjligt "Jag vill hålla på med dig". Då landade vi och sa sen med lite fjantig röst "Jag vill inte hålla på med dig" och började låtsastjura och gå iväg. Då flög jag upp en bot och flög runt så att jag kom framför dig. Och några meter innan jag landade framför dig så ger du mig ett så vackert leende, jag kände hur tårarna började komma och sa "ååh du är så söt" och började kyssa dig samtidigt som jag grät. Sen bara kramades vi och gungade runt som i en tryckare. Vi båda grät. "Du och jag Simon" sa du "för alltid?". Jag svarade med ett väldigt glatt Ja med gråtande röst. "Kom hit. Du får komma till mig när du vill. Kom till mig när du saknar mig" viskade du fram. Och jag bara nickade. Detta var den underbara delen och den ska finnas i mitt minne som min absolut bästa dröm någonsin. Den fortsätter och slutar med att du går iväg en bit, sen slänger du av dig alla kläder tills du har en baddräkt på dig. Du hade tydligen hittat en liten damm vi skulle bada i. Du dök i och jag började ta av mig kläderna. Fast när jag hade ena strumpan kvar så vile den helt enkelt inte av. Det gjorde mig galen och frustrerad och jag vaknade. Jag kände då hur besviken jag blev. Men jag kände att känslan i drömmen var så underbar och kändes så riktig, så jag började skriva ner allting innan jag glömmer bort den. Nu kommer jag aldrig någonsin göra det.
Först verkade det som att vi spelade sims eller något. Och vi hade skrivit in ett fusk så att man kunde flyga. Vi flög med den här gubben länge, och det utspelade sig här hemma hos mig på min trädgård. Vi flög ut med han på en av våra åkrar och gjorde massa volter. Sen verkade det som att kameravinkeln ändrade sig så att vi såg gubben uppifrån. Men det var vi två som började flyga. Vi trodde inte det först. Vi sa bara att det kändes som det. Men sen såg vi våra skuggor på marken och insåg att vi flög. Vi flög en stund. Sen kände jag mig busig och flög upp en bot och kastade en läskflaska på din rumpa. Du sa "Håll inte på" och då sa jag lite löjligt "Jag vill hålla på med dig". Då landade vi och sa sen med lite fjantig röst "Jag vill inte hålla på med dig" och började låtsastjura och gå iväg. Då flög jag upp en bot och flög runt så att jag kom framför dig. Och några meter innan jag landade framför dig så ger du mig ett så vackert leende, jag kände hur tårarna började komma och sa "ååh du är så söt" och började kyssa dig samtidigt som jag grät. Sen bara kramades vi och gungade runt som i en tryckare. Vi båda grät. "Du och jag Simon" sa du "för alltid?". Jag svarade med ett väldigt glatt Ja med gråtande röst. "Kom hit. Du får komma till mig när du vill. Kom till mig när du saknar mig" viskade du fram. Och jag bara nickade. Detta var den underbara delen och den ska finnas i mitt minne som min absolut bästa dröm någonsin. Den fortsätter och slutar med att du går iväg en bit, sen slänger du av dig alla kläder tills du har en baddräkt på dig. Du hade tydligen hittat en liten damm vi skulle bada i. Du dök i och jag började ta av mig kläderna. Fast när jag hade ena strumpan kvar så vile den helt enkelt inte av. Det gjorde mig galen och frustrerad och jag vaknade. Jag kände då hur besviken jag blev. Men jag kände att känslan i drömmen var så underbar och kändes så riktig, så jag började skriva ner allting innan jag glömmer bort den. Nu kommer jag aldrig någonsin göra det.
Kommentarer
Trackback